The aim of this work has been to investigate how it is that it sometimes can be difficult for special educators to gain access by teachers to the classroom/lesson to make observations. A partial order has been to determine whether the special educator can curb the negative response from the teacher in question, concerning access to the classroom/lesson. The survey has a phenomenological perspective as the basis of the test procedures and the analyses made. Phenomenology has as its starting point that the human does not perceive the world in the same way, and that she has different motives and intentions for her actions. In order to understand why the human act like she does, you have to create an image of the personal meaning behind this action. To create this image, I have implemented conversational interviews with five teachers at a high school, in central Sweden. The investigation revealed that it is missing that the school's teachers are clearly informed of which laws and regulations the special educator is subordinate to.

Bristf?llig arbetsmarknadsintegration ?r ett samh?llsfenomen som drabbar b?de individerna och samh?llet. Syftet med denna studie har varit att belysa utomeuropeiska individers upplevelser p? den svenska arbetsmarknaden. Studien vill belysa b?de m?jligheter och hinder som dessa individer m?ter n?r det g?ller att f? tilltr?de till f?rv?rvslivet.

Syftet med detta examensarbete var att belysa lÀrares perspektiv pÄ ett flerstÀmmigt klassrum. Fyra frÄgestÀllningar stÀlldes upp kring dialog i undervisningen, nÀmligen: 1) LÀrares uppfattningar om dialog, 2) LÀrares metoder i ett dialogiskt klassrum, 3) LÀrarens betydelse i ett dialogiskt klassrum och 4) SvÄrigheter med ett dialogiskt klassrum. För att kunna besvara syfte och frÄgestÀllningar intervjuades sex lÀrare. FrÄn intervjuerna tolkades empirin kvalitativt. I resultatet visade det sig att lÀrarna ansÄg att dialog Àr vÀsenligt för att ett lÀrande ska kunna ske.

Den nya undervisningsmetoden Flippat Klassrum Àr ett alternativ till den traditionella undervisningsmetod som för nÀrvarande dominerar matematikundervisningen. I Flippat Klassrum ser eleverna pÄ en förberedd förelÀsning online redan innan de kommer till lektionen sÄ att arbetet dÀr gÄr direkt pÄ förstÄelse av det förelÀsta, sakdiskussioner och hjÀlp med problemlösning.Syftet med litteraturstudien Àr att undersöka huruvida den alternativa undervisningsmetoden Flippat Klassrum kan förbÀttra den svenska gymnasieskolans matematikundervisning. De tvÄ frÄgestÀllningar som lades till grund för studien Àr: 1. Vilka argument finns för och emot att anvÀnda undervisningsmetoden Flippat Klassrum i matematikundervisning? 2.

Den nya undervisningsmetoden Flippat Klassrum Àr ett alternativ till den traditionella undervisningsmetod som för nÀrvarande dominerar matematikundervisningen. I Flippat Klassrum ser eleverna pÄ en förberedd förelÀsning online redan innan de kommer till lektionen sÄ att arbetet dÀr gÄr direkt pÄ förstÄelse av det förelÀsta, sakdiskussioner och hjÀlp med problemlösning.Syftet med interventionsstudien Àr att att introducera undervisningsmetoden Flippat Klassrum och dÀrefter undersöka elevers reaktioner till undervisningsmetoden. Följande frÄgestÀllningar besvarades:1. Hur pÄverkas elevers Äsikter om matematikundervisning av interventionen med Flippat Klassrum?2.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva undervisningsmodellen Flippat klassrum och öka förstÄelsen för lÀrares handlande och de övertygelser som kan ligga bakom deras val att anvÀnda sig av undervisningsmodellen i svenska matematikklassrum i Ärskurs 7-9 samt gymnasiet vÄren 2013. Eftersom strÀvan med denna undersökning var att finna kvalitativt skilda beskrivningar av lÀrarnas uppfattningar av undervisningsmodellen anvÀndes kvalitativ forskningsmetod med en fenomenografisk ansats. För att kunna analysera och beskriva lÀrarnas uppfattningar av fenomenet Flippat klassrum genomfördes undersökningen med hjÀlp av kvalitativa forskningsintervjuer. Tre lÀrare som anvÀnder sig av undervisningsmodellen Flippat klassrum intervjuades. UtifrÄn denna empiriska undersökning blev resultatet att det fanns flera olika uppfattningar kring undervisningsmodellen Flippat klassrum.

Abstract Iribarren Cortes, Laura & Lundh, Pernilla (2010) Vad gör en specialpedagog/speciallÀrare? ?What does a special educator do? Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Grunden för arbetet har varit att ta reda pÄ vad en specialpedagog och en speciallÀrare gör. FrÄgestÀllningarna omfattar vad deras uppgifter Àr och vilka strÀvansmÄl de arbetar utifrÄn. Huvudsyftet med undersökningen Àr att ge lÀsaren en större inblick i vad en specialpedagog och speciallÀrare gör och Àven belysa hur deras arbetssÀtt och arbetsmetoder kan se ut och skilja sig Ät. Syftet besvaras genom observation av tvÄ arbetsmiljöer inom den specialpedagogiska verksamheten samt intervjuer med en specialpedagog och en speciallÀrare.

Abstrakt Fredrik Höglund och Lotta Wemmert Lundin (2010) Samtalets förutsÀttning och funktion mellan specialpedagog och rektor (The condition and function of the conversation between special pedagogue and headmaster) Skolutveckling och ledarskap, Malmö högskola Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ vilken förutsÀttning och funktion samtalet mellan specialpedagog och rektor har. Detta har vi gjort genom att anvÀnda tre delfrÄgor; vad samtalar specialpedagog och rektor om? NÀr uppfattar specialpedagog/rektor att samtalen varit bra? Samt vad efterfrÄgar specialpedagog/rektor för att göra samtalet bÀttre? Undersökningen var utprÀglat kvalitativ och vi anvÀnde oss av intervjuer med sÄvÀl specialpedagoger som rektorer. Inom ramen för detta tar vi upp en fenomenologisk metodteori vilken framförallt fÄr fungera som organiserande princip. FrÄn början var vÄr avsikt inte att belysa specialpedagogens yrkesroll utan enbart ha fokus pÄ samtalet och dess innehÄll.

Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare tÀnker nÀr de planerar miljön i klassrummet och vilka aspekter som Àr viktiga nÀr de utformar sina klassrum. Studien avser att ge smÄ verklighetsbilder av lÀrarnas tankar om klassrumsmiljön, inte till nÄgra generella slutsatser. Det Àr en kvalitativ studie som undersöker nÄgra lÀrares personliga tankar i Àmnet.Studiens material bestÄr av sex intervjuer genomförda med lÀrare i Ärskurs ett till tre. Dessa lÀrare har besvarat frÄgor om deras klassrum och beskrivit sina tankar kring klassrummets utformning.Resultatet visar att lÀrarna utformar sina klassrum utifrÄn elevernas behov, de fysiska ramarna och vilket undervisningssÀtt lÀrarens sjÀlv har och mÄlen med utformningen Àr att skapa trivsel och arbetsro. Hur klassrummen Àr utformade skiljer sig dÀrför Ät emellan de olika lÀrarnas rum..

Syftet med denna studie var att undersöka hur nÄgra lÀrare ochspecialpedagoger arbetar med dyslexi. De forskningsfrÄgor som jag hadevar: Hur hanterar lÀrare barn med dyslexi? Hur fungerar samarbetetmellan lÀrare ? specialpedagoger och specialpedagoger ? lÀrare? Vem pÄskolan bestÀmmer vilka barn det Àr som ska gÄ till specialpedagog? Jagvalde att anvÀnda mig av semistrukturerade intervjuer med lÀrare ochspecialpedagoger som metod. Resultatet visade att mina respondentervar vÀl medvetna om problematiken med dyslexi och de hade mÄngaolika hjÀlpmedel Ät de barn som hade dyslexi. Samarbetet upplevdesfungera bra och det enda som var negativt var att det fanns för lite tid förspecialpedagogerna, istÀllet fick prioriteringar göras, pÄ gott och ont.Svaren varierade vad gÀller bestÀmmandet av stöd hos specialpedagog,dock menade de flesta att det skedde i diskussion mellan lÀrare ochspecialpedagog.

SkolmÄltidsmiljön och dess pÄverkan hos högstadieelever - En jÀmförande analys av skolmÄltider i klassrum kontra matsal.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur elever i ett SVA-klassrum kommunicerar. Ämnet Ă€r aktuellt i vĂ„rt mĂ„ngkulturella samhĂ€lle. Forskningsstrategin tar utgĂ„ngspunkt i etnografi. Datainsamlingsmetoden har varit deltagande observation i den naturliga miljön. Resultatet visar att eleverna anvĂ€nder sig av verbal och icke-verbal kommunikation.

Syfte: Syftet med studien Àr att belysa hur förskollÀrare pÄ förÀldrakooperativ förskola uppfattar barn i behov av stöd och samarbete med specialpedagog. Teori: Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr ett sociokulturellt perspektiv kombinerat med fenomenografi. Metod: Undersökningsmetoden Àr fenomenografi. I studien har halvstrukturerade intervjuer med sju förskollÀrare genomförts. Förskolorna ligger i en stadsdel dÀr det finns mÄnga förÀldrakooperativ.

Syftet med denna studie att undersöka hur samarbetet mellan klasslÀraren och specialpedagogen/speciallÀraren upplevs av lÀrarna sjÀlva och vilka förÀndringar de skulle vilja se i samarbetet. Studien belyser hur stödundervisningen Àr organiserad pÄ tvÄ skolor och hur pedagogerna upplever att organisationen av specialundersvisningen pÄverkar eleverna. FrÄgestÀllningarna Àr: Hur upplever pedagoger och specialpedagoger/speciallÀrare sitt samarbete pÄ skolorna? Hur organiseras specialundervisningen? Hur pÄverkar organiseringen av specialundervisningen och pedagogernas samarbete eleverna enligt pedagogerna? Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med pedagoger pÄ tvÄ olika skolor. PÄ skola A intervjuades en speciallÀrare och en klasslÀrare och pÄ skola E intervjuades en specialpedagog och tvÄ klasslÀrare. Samarbetet pÄ dessa skolor upplever pedagogerna som bra, öppet och viktigt, men det rÄder en tidsbrist för givande samarbete.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd fungerar i förskolan. ForskningsfrÄgor Àr: Vilka barn kan anses vara i behov av sÀrskilt stöd enligt förskolelÀrarna? Hur upplever förskolelÀrarna kontakten med vÄrdnadshavare och specialpedagog? Detta Àr en kvalitativ studie som Àr grundad pÄ kvalitativa intervjuer och resultaten visar stora variationer bÄde pÄ hur förskolelÀrarna definierar barn i behov av sÀrskilt stöd samt vilka erfarenheter förskolelÀrarna har av vÄrdnadshavare och specialpedagog. En övergripande slutsats som dras Àr att alla informanter, trots olika tid och erfarenheter i yrket har kunskaper men kÀnner behov av ytterligare fördjupning, för att kunna möta barn i behov av sÀrskilt stöd och deras vÄrdnadshavare. En annan slutsats som kan dras Àr att lÀroplanen stÀller stora krav pÄ förskolan och dess anstÀllda förskolelÀrare, om hur de ska arbeta för att stödja alla barn.